Förra veckans träningssatsning kom av sig i onsdagskväll när jag helt plötsligt blev ordentligt illamående och var tvungen till att kräkas. Sätter igång en hel del tankar... magsjuka?.. ska även Isak och Jocke drabbas?... hur länge håller det i sig? Som tur var blev det inte så mycket av det. Fick vila onsdag kväll pga frys- och illamåendeattacker, torsdag fm var jag fortsatt trött men på lunchen kände jag att matlusten kom tillbaka och kunde fylla på magsäcken med annat än smörgåsrån och vatten. Troligtvis var det Åhléns lunchen på onsdagen som ställde till det för även mamma blev dålig. Så det dröjer nog ett tag förrän jag går dit och äter igen...

På fredagen var jag och Isak på öppna förskolan igen. Lika poppis denna gång. Vi tog även en promenad ner till stan tillsammans med Hanna, Olle och Nils och fixade det sista med bröllopspresenten och efter det så följde de med oss hem på lite fika.

I fredagskväll kom Astrid och Morgan ner. Ni är så snälla som ställer upp och är Isakvakt! Det är så skönt att kunna slappna av till fullo när man är iväg... kanske för mycket med tanke på att ni fick ila iväg och införskaffa välling...

Det lilla bröllopet med 160 bjudna var mycket trevligt. Brudparet var så fina och jag hamnade bra vid bordet så middagen som tog x antal timmar försvann i ett nafs. Inga pinsamma tystnader där inte...

Igår var väl formen till en början inte allt för stark men den bättrade sig under dagen så när Hanna ringde på em och undrade om jag skulle med på en löprunda hakade jag på. Det blev 13 km... trodde jag aldrig när jag vaknade igår morse...

Idag tyvärr lite raspig i halsen. Håller tummarna på att det släpper till helgen då det är dags för DM-tävlingar. Bl.a första sträcka på stafetten. Har aldrig tyckt om första sträckor och då rakt inte när formen sviktar... men, men det är bara att bita ihop...

I helgen var det dags för Isaks första födelsedag. Konstigt hur snabbt tiden kan gå. Under förra veckan kom flera flash-backs från förra året. Då visste vi inte vad som väntade. Vi misstänkte att det var något stort men kunde nog inte riktigt föreställa oss hur häftigt och roligt året skulle bli. Spännande att lära känna en ny individ.

I fredags var det barnkalas på programmet. En liten nätt skara på 10 barn och 8 vuxna. Funkade faktiskt mycket bra. Några tjut blev det men det var inte det bestående minnet av kalaset. Många presenter med leksaker. Vilken tur att Isak äntligen fått utforska bilvärlden och slipper nu köra bil med tex mobiltelefon m.m

I lördags var det då dags för det stora 1-årskalaset. Släkten kom vid 13 och mat och tårta förtärdes. Isak protesterade inte över att få äta tårta utan det som allting annat slank ner utan problem. Kanske inte helt oväntat...

Passar på att tacka för alla fina presenter och all hjälp med avdukning m.m. 

I söndags kväll sjönk jag och Jocke ner rätt djupt i soffan efter ännu ett avklarat födelsedagskalas. Ja, det stämmer. Varför inte klämma in tre kalas på samma helg? Lillkillen fyllde ju faktiskt 1 år. Hur stort är inte det?

När vi vaknade igår morse kändes det som en helt ny tillvaro öppnade sig. Man kan väl minst sagt säga att de senaste veckorna varit lite hektiska i vår iver att få färdigt så mycket som möjligt inför kalaset. Så jag och Isak la ner mycket tid på att leka, jag hann med att springa med vagnen under tiden Isak sov och eftermiddagen tillbringades på öppna förskolan som slog upp portarna efter sommaruppehållet.

I morgon väntar klippning, lite strosande och lunchande på stan före Isak ska på undersökning på sjukhuset eftersom han är med i studierna från när han föddes. Håller tummarna på att han inte illvrålar på samma sätt som han gjorde förra veckan när han fick vaccinationerna.

...ett vanligt hem. Känns som att saker och ting börjar falla på plats, men vi inser att allt inte hinner bli klart inför helgens stundande 1-års kalas. Vi har fått ransonera att-göra-listan, vilket gör att det inte känns lika stressande.

Den blivande 1-åringen njuter av att ha mer yta att röra sig på. Ni skulle hört vilket tjut han uppbringade när vi bar in soffan i helgen. När han släpptes ner på golvet så illkröp han fram och klängde sig upp i en rasande fart. Efter det har det blivit ett antal vändor upp och ner, upp och ner...

Vi har även varit iväg med Isak hos frisören så att han ska se lite mer vårdad ut på sin stora dag. Jocke stod för bananmatandet och jag försökte få honom att sitta still på stolen. Stackars frisören fick jaga hårstråna. Klart imponerad att resultatet blev så pass bra utifrån förutsättningarna.

Idag har jag och Isak varit iväg på 1-årsbesiktningen. Allt var bra. 10,5 kg och 78,5 cm lång. Blev grymt ledsen när han fick en spruta i vart lår, stackaren.

Passade på att lägga in ett par bilder. Notera dreglandet på dregellappen som uppkommit av allt brummande motorljud vid bilkörandet.

Ha det bra!

Har nu efter en veckas borta-sovande återvänt hem till renoveringshemmet. Men nu börjar det arta sig. Tak, väggar och mer än halva golvet är klart. Så snart ska vi nog kunna få in lite möbler igen. Även köksluckorna är på plats :-)

Isak tycker väl inte riktigt att hemmet är världens roligaste plats att vara på. Hittar på en massa hyss i brist på annan sysselsättning. Tex. drog han ut i stort sett alla pocketböcker under tiden jag satt med hemsidearbete för klubben. Så jag tycker att jag mest bara plockar bland grejer som är på ställen där de inte ska vara utan att komma till något ordentligt fixande.

Jag och Isak flydde en stund under eftermiddagen. Helena och Lova var snälla och bjöd in oss en stund. Isak trivdes bland alla leksakerna och all yta han kunde vara på.

Håller nu tummarna på att Morgan blir opererad i morgon. Så han slipper vänta längre.

Passar även på att tacka för trevliga dagar i Grästorp!